Lekebergs kommun
Lekebergs kommun

Kontakta Kommunen

Besöksadress:

Bangatan 7, Fjugesta

Öppettider:

måndag - fredag 8-16
Lunchstängt alla dagar 11.45-12.45

Dag före röd dag och afton 8-12

Kommunfakta

Kommunkod: 1814
Län: Örebro län
Landskap: Närke
Landskapsblomma: Gullviva
Landskapsdjur: Hasselmus
Landareal: 463 km2
Vattenareal:  18,2 km2
Totalareal:  484,2 km2
Invånare: 8 756 (2022)
Befolkningstäthet: 18,42 inv/km2

Historia

Historikern Sören Klingnéus berättar här historien om Lekebergs kommun och om kommunens omdiskuterade namn.

Lekebergs kommun bildades första gången 1952 som ett resultat av kommunreformen 1946. De små landsortskommunerna, ofta överensstämmande med de gamla socknarna, var inte stora nog för att tillgodose den nya tidens krav på social välfärd med mera. Lekeberg bestod till en början av de tidigare kommunerna Knista, Hidinge, Edsberg, Hackvad och Kräcklinge. Så småningom tillkom Fjugesta municipalsamhälle samt Kvistbro och Tångeråsa. Denna första kommunbildning bestod endast i knappt 20 år.

Regeringen var nämligen inte nöjd med utfallet av den första kommunreformen. De nya kommunerna ansågs fortfarande vara för små och efter diverse utredningar överfördes Lekeberg, mot sin vilja, tillsammans med Tysslinge, Asker, Mellösa, Axberg och Glanshammar till Örebro kommun, där området blev en kommundel.

Därmed skulle Lekebergs kommun kunnat bli en parentes i historien, men lekebergsborna ville annat. En folkomröstning genomfördes 1990 och på frågan ”Skall Lekeberg bli egen kommun?” svarade drygt 67 procent ja. Efter diverse turer kom så ett regeringsbeslut. Från och med den 1 januari 1995 skulle Lekeberg vara en självständig kommun. Historien har visat att det återuppståndna Lekeberg blivit en livskraftig och visionär kommun.

Namnet Lekebergs kommun

Namnet Lekeberg var från början omdiskuterat, framför allt vid den första kommunbildningen. Vilket namn skulle sättas på den nya kommunen 1952, som kunde anses täckande för alla de tidigare västernärkessocknarna? Bland förslagen fanns Edsbergs kommun (som ju det gamla häradet hette för landsbygdsdelarna), Fjugesta (efter centralorten) eller kanske Riseberga (det gamla cistercienserklostret). Enighet nåddes så småningom att namnet skulle tas efter Lekebergslagen (som häradet för kilsbergsområdena hette).

Ordet Lekeberg förekommer första gången i skrift på ett svårt skadat pergamentsbrev, daterat 16 augusti 1458. Då säljer Gudmund Larsson en hytta ”vppa lecaberge som heter swene hytta” till väpnaren Karl Jönsson. Här har vi ett tidigt bevis på ett utvecklat område med bergshantering i trakten. Första delen av ordet härrör förstås från sjön Leken och andra delen ”berg” skall förstås, efter medeltida språkbruk, som ett område med bergsbruk. Så småningom bildades Lekebergslagen – ett sammanfattande namn för bergshanteringen längs Kilsbergens östra sluttning, från Svartå i söder till Närkes Kil i norr. Det är alltså området runt Leken som får ge namn åt den nya bergslagen – hade bergsbruket varit starkt runt sjön Multen hade kanske namnet Multeberg varit aktuellt eller varför inte Storsjön och Storsjöberg. Så här i efterhand, med ett historiskt perspektiv, känns kommunnamnet Lekeberg helt rätt!

Referenser:

Lars Ernestam, Åke Axelson: Lekebergsboken. Historik om Lekebergs kommun. Örebro 1971.

Gerhard Olsson, Dag Stranneby: Lekeberg 10 år – Hur man frigör en kommun. Hallsberg 2004.

Sören Klingnéus 7 juli 2017